Vi ligger i högar på madrasser på golvet med vidöppna fönster och jag låtsas att jag är i ett helt annat land. Jag beskådar nattmalarna som hetsar runt kring gatlyktan några meter bort. Grannarna känns lite för nära men jag skiter i det för alla på gatan gör lika dant, de gamla husen har urusel ventilation. Det finns inget annat val än att öppna upp om vi ska kunna andas i natt och de små vindpustarna som kommer in är underbara. F och hans rara kusin kollar på film och småpratar. Colan är slut, chipsen uppätna och jag softar eftersol-svettig och några cider-glad. Handdukar och badkläder hänger över alla dörrar efter sköna timmar vid badet. Det känns rätt bohemiskt och gemytligt. Jag fick till och med lämna hemmet och traska iväg till uteserveringen på Stortorget bararmad, kortkjolad och bolmande av värme för att träffa några kompisar. Tror det är första gången jag tycker han är tillräckligt stor för att jag ska kunna gå iväg för något annat än inhandlande av akutmjölk på Ica. Kusinen är klok och förståndig och några år äldre, mobilen fullt laddad och det kändes inte alls otryggt att låta dem vara själva några stenkast bort. De var nöjda med ff-stunden,vi är alla är glada och belåtna och faktiskt är allt precis som det ska vara just nu:) Jag älskar den här hettan. Låt det aldrig ta slut!
