Springer runt och försöker samla ihop vad jag behöver, åker till Borlänge om en timme för att hålla den sista föreläsningen. De andra har gått jättebra, både under tiden och efteråt, inga större sammanbrott av den sort jag befarat, så nu kan det bara bli sämre kvalitet och det känns skönt. Även om jag gör bort mej har jag i alla fall klarat två tredjedelar. Jag ser som vanligt mest fram emot de vita hotellakanen och frukosten.

R kommer på torsdag, längtar efter hennes fräkniga uppsyn. Längtar mindre efter valborgskaoset i parken 30 meter från min lägenhet. Parken den 1 maj brukar vakna med stanken av grillrester, spy- och pissindränkt gräs, traumatiserade ankor, glas och flaskor och sönderslagna tonåringar. Jag hatar skiten. Vansklig helg egentligen för hennes besök. Valborg för två år sen fick jag ett telefonsamtal efter att hon däckat i muntra vänners (på otillåtna upptåg) lag. Jag fick hämta hem henne, hon kunde inte stå på benen. Vingligt fick jag placera hennes hängande fjortonårskropp på barnsadeln, leda cykeln hem och torka spyor från hennes mun. Halva natten låg hon sen och grät och andades med andedräkt som ångade och nästan gjorde mej berusad. Jag höll hennes hand som när hon var liten innan hon till slut somnade, sluddrandes med mascaran rinnande och med ångest som hette duga. Jag blev förbannad, men långt senare. Just då var jag bara så otroligt glad att inget överjävligt hänt henne. Men det har gått två år som sagt, nu är hon 16 och klok (:)) och jag har inte hört om några fler såna incidenter (eller så tål hon alkohol bättre, eller så besparar T mej detaljer?). Försöker övertala henne att följa med mej på en rumsren fest i stället. Vi får se.